Definition
1. En handling som skulle kunna utföras, men skjuts upp till framtiden.
2. Personen är medveten om att uppskjutandet kan få oönskade konsekvenser.
Evolutionära fördelar med prokrastinering
Prokrastinering är ett normalt och evolutionärt logiskt beteende. Generellt är det gynnsamt att tänka kortsiktigt därför att individer som inte överlever dagen överlever inte alls och kan inte fortplanta sig. Evolutionen gav homo sapiens en mer avancerad men också mer energikrävande hjärna, kapabel att tänka långsiktigt. Det spelade en viktig roll för vårt sätt att erövra och omforma världen. Men stora delar av vår hjärna är fortfarande anpassad efter livet på savannen.
Så länge prokrastinering sker i mindre skala kan de enklare aktiviteterna ge kortare välbehövliga pauser av avslappning. Det kräver dock att man fortfarande får saker gjorda, samt att pauserna verkligen ger vila och inte genererar ångest över det som inte blir gjort. Den första omständigheten är också en förutsättning för den andra. Att inte få saker gjorda, leder för de allra flesta till problem och med det finns det inte tid för att slappna av.
Andra fördelar med prokrastinering är att vissa saker blir bättre (eller försvinner) med tiden och andra kan effektiviseras genom att man tänker till. Att vara alltför noga kan också leda till en stressig livsstil där man glömmer bort det man egentligen vill göra.
Nackdelar med prokrastinering (utifrån vanliga beteenden)
Nedan följer beteenden som är vanliga bland de som prokrastinerar mycket. De samspelar naturligtvis med andra faktorer och beskrivningen är därför generell och förenklad.
Impulsiv
Impulsiva personer prokrastinerar oftare därför att de känner ett större driv för kortsiktiga motivationer och/eller har svårare att reglera sina impulser. Det drivet är delaktig i samtligt beslutsfattande och därför kan uppskjutandet ske i alla sorters situationer. Drivet är dock som starkast när saker upplevs som tråkiga och/eller krångliga, exempelvis administrativa uppgifter som att betala hyran eller räkningar. Om det impulsiva beteendet är kopplad till sjukdom (exempelvis ADHD) kan det ibland mildras med medicin.
Låg självkänsla
Personer med låg självkänsla ser ofta sin egen insats som sämre än vad den egentligen är, vanligtvis kombineras det med en rädsla för att bli genomskådad och dömd. Det leder till undvikande av situationer där man specifikt behöver prestera. Då vårt samhället bygger på social interaktion är det här en ordentlig begränsning i bland annat yrkeslivet.
Prokrastinering på grund av svag självkänsla har också mentala biverkningar. Uppskjutande är i sig kopplat till olika former av stress och skuldkänslor, men det tas till en ny nivå när anledningen är en tro på att man inte duger. Lyckas man ändra den negativa synen på sig själv och rädslan för att bli dömd, får man dock i regel bort prokrastineringen på köpet.
Presterar bäst under press
Idén om att man presterar bäst under press har liten till ingen vetenskaplig evidens. Det kan fungera någorlunda att kompensera tid med intensivt arbete, men det leder inte till bättre resultat och det finns gränser för arbetsmetodens räckvidd. Ännu jobbigare blir det vid egna projekt. En prokrastinerare som försöker gå ner i vikt löper exempelvis större risk för att misslyckas därför att projektet aldrig påbörjas.
När ska man söka hjälp?
Hjälp bör sökas om du märker att prokrastineringen skapat en ond spiral med ångest/depression. Spiralen sker när du känner ångest över att du skjuter upp saker och den ångesten i sig leder till att du blir mindre produktiv. Hjälp bör även sökas om du anser att din prokrastinering skapar allvarliga problem i ditt eller andras liv.